Nordunet är resultatet av ett mycket framgångsrikt nordiskt samarbetsprogram som finansierades med medel (15.7 MSEK) från Nordiskt ministerråd under åren 1985-91.Denna framsynta datan ätsatsning har utan tvekan varit en viktig orsak till den höga IT-kompetensen i Norden. Det nordiska samarbetet har fortsatt efter programmets slut och idag drivs ett gemensamt nätverk.

Nu står det nordiska nätverkssamarbetet inför nya, stora förändringar för att bli det man skulle kunna kalla för Nordunet2. Vi föreslår därför ett antal åtgärder:

• Innan den konkurrens med medföljande prissänkning som avreglering inom det internationella kommunikationsområdet kommer att leda till, kommer vårt snabbt ökade kapacitetsbehov och de höga avgifterna f ör internationella förbindelser att leda till en kostnadsexplosion. Det är nödvändigt att Nordunet får resurser för fortsatt utbyggnad och drift. Dessa medel bör kanaliseras genom de nationella akademiska näte n. Vi föreslår därför att Nordiskt ministerråd agerar för att de nationella finansieringskällorna ställer behövliga medel till förfogande.
• Vår USA-länk har idag delad finansiering där Nordunet står för mer än halva kostnaden medan NSF i USA står för återstoden. Ensidigt från amerikanskt håll avser NSF att upp höra med detta och då skulle hela kostnaden åläggas Nordunet. Nordunet agerar för att förändra denna inställning, men ifall vi misslyckas (vilket är en uppenbar risk) vill vi att de nordiska regeringarna skal l ha beredskap att ifall det bedöms lämpligt kunna agera diplomatiskt för att förändra situationen.
• Den tekniska utvecklingen sker mycket snabbt och nu är nya tjänster på väg att realiseras. Det gäller distansutbildning, distribuerad gruppsamverkan, telemedicin osv. Det är tjänster som ett decen traliserat samhälle drar nytta av. En ny generation av Internet, Internet 2, håller på att planeras i USA och där bör vi delta från vårt håll. Dessa områden behöver bearbetas med projekt som läm pligen görs på nordisk nivå. Vi föreslår därför att Nordiskt ministerråd ställer 30 MDKK till förfogande för projektverksamhet under en treårsperiod med målsättningen att den f&ou ml;ljs av ytterligare en treårsperiod med likartad satsning.

Nordunet inleddes med en satsning från Nordiskt ministerråd som under åren 1985-1991 omfattade 15.7 MSEK. Denna satsning resulterade i en mycket snabb utveckling av området och 1989 starta de ett nordiskt datanätverk, NORDUnet, som har finansierats av de nationella forsknings- och utbildningsnäten. Idag har det organisatoriskt fått formen av ett aktiebolag, NORDUnet A/S, vars aktier ägs av de nordiska regeringarna eller deras ombud.

Bidraget från Nordisk ministerråd var på sin tid avgörande för den snabba utveckling som skedde inom datanätsområdet för forskning och högre utbildning och senare den gynnsamma effekt det ta har fått på nätverksamhet i Norden i allmänhet. Norden var den region i Europa som först fick anslutning med hög kapacitet till det globala Internet vilket ledde till att vi kunde skapa och vidareutveckla den höga I T-kompetensen som nu finns i våra nordiska länder.

Avgörande för framgångarna har därutöver varit förmågan och viljan att arbeta samman. Eftersom de nationella nätverken har respektive länder som bas har det inte funnits någon konkurr ens dem emellan och på grund av ländernas likartade struktur har problemen varit likartade och lämpat sig för gemensamt angreppssätt och lösning.

Samarbetet har gjort det möjligt att utnyttja den expertis som funnits tillgänglig oavsett landgräns. Det har varit viktigt för framgångarna för Nordunet.

Samarbetet har också varit ekonomiskt gynnsamt. Ifall de nordiska högskolenäten agerat var för sig och etablerat sina egna internationella förbindelser hade uppskattningsvis den sammanlagda kostnaden blivit mer än dubbelt så hög.

SUNET (Swedish University network) är nätverket för forskning och högre utbildning i Sverige. Formellt tillhör det Högskoleverket men regeringen har gett det en fristående ställning med egen styrelse. Regeringen genomför under 1997 och 1998 en stor satsning såväl för en förstärkning av Sunet som för nättjänster till närliggande delar av kultursektorn som kommunbibliot ek och statliga museer.

Finansieringen sker idag genom direkta statliga anslag inom utbildningsdepartementets ram.

Eftersom vi i Sverige har ett flertal kommersiella leverantörer av Internet-tjänster finns inte längre tryck på Sunet att betjäna även kommersiella företag och organisationer. Därför är Sunet ett renodlat akademiskt forsknings- och utbildningsnät.

FUNET (Finish University and Research Network) är nätverket för universiteten och forsknings- och teknikutbildningsinstanser i Finland.

FUNET finansieras delvist av medlemsorganisationerna. Under senare år med den snabba utveckling som skett har regeringen bidragit med mer än 50% av totalkostnaden.

Forskningsavdelningar på privata företag har fått utnyttja FUNET men nu när kommersiella nätverkstjänster finns har de ombetts att lämna FUNET.

UNINETT är det norska landsomfattande datanätet för forskning och högre utbildning. UNINETT blev först etablerat som ett nationellt projekt 1987 men 1993 ombildades det till ett aktie bolag helt ägt av Kyrko- utbildnings- och forskningsministeriet. UNINETT används av norska universitet, högskolor och forskningsinstitutioner men också andra icke-kommersiella utbildnings- och forskningsrelaterade institutioner har an slutit sig.

Finansieringen av UNINETTs verksamhet sker delvist genom bidrag från ministeriet och delvist genom fakturering av användarinstitutionerna.

Driften av UNINETT sker distribuerat med hjälp av en kombination av centrala koordineringsfunktioner och olika driftstödjepunkter lagda bland annat vid universiteten i Tromsö, Oslo och Bergen och vid SINTEF RUNIT i Trondh eim.

I Danmark finns det just nu två datanät inom utbildnings- och forskningssektorn.

Forskningsnätet har ersatt det tidigare DENet och betjänar universiteten och andra forskningsinstitutioner. Utbyggnaden av nätet finansieras av Forskningsministeriet.

Sektornätet, utbildningssektorns datanät, betjänar de övriga utbildningsinstitutionerna. Det ansluter ca 500 institutioner och antalet växer snabbt. Utbyggnaden finansieras av Undervisningsministeriet.

Nordunetförbindelsen är gemensam för de två näten och Danmarks andel finansieras av Undervisningsministeriet.

INTIS (Internet Iceland Inc) driver det nationella nätverket (Isnet) på Island för forskning, utbildning och kommersiell användning. INTIS är ett aktiebolag som i huvudsak ägs a v universitetet och forsknings- och regeringsinstitutioner. INTIS mottar inte något statligt stöd utan alla kostnader betalas av dess kunder. Island är ett litet land och därför har det visat sig nödvändigt att alla par ter samverkar för att Isnet skall kunna fungera.

Nordunet har varit mycket framgångsrikt såväl sett som organisation som sett som det nätverk och de tjänster detta ger till de nationella näten. Användningen av nätet ha r ökat mycket starkt såväl tack vare att allt fler blir användare av nätet som också tack vare att allt fler använder allt mer på nätet. Nätverket har fått en acceptans och spridning hos sin m&ari ng;lgrupp som är mycket stimulerande. Nya tillämpningar som World Wide Web (WWW) har tillkommit och gjort det väsentligt enklare för normala användare att utnyttja nätet. Samtidigt har informationsinnehållet på n& auml;tet ökat fenomenalt. För många blir detta ett effektivare sätt att arbeta.

Denna snabbt ökande användning måste mötas genom en snabb utbyggnad av kapaciteten. Tekniskt vållar det inga direkta problem vilket däremot kostnadsökningen ger. Nordunet är speciellt drabbat oc h det mer än de nationella näten eftersom priserna för internationella linjer är avsevärt högre än priserna för jämförbara nationella linjer. Det är ett negativt resultat av de monopolsituationer som ofta har förekommit. Den liberalisering som i vissa fall redan skett och som i andra fall kommer att ske snart kommer att förbättra konkurrensen och gynna Nordunet men det kommer inte att ske på kort sikt. En rimlig bedömning &au ml;r att en allmän nedpressning av dagens upptrissade priser kommer att ta kanske 5-10 år.

En psykologiskt och resursmässigt mycket viktig förbindelse är den från Norden till USA. Här är situationen än allvarligare:

• Atlantkapacitet efterfrågas från många olika håll och det har blivit säljarens marknad. Den "normala" prissänkning vid fast bandbredd som tidigare förekommit har praktiskt tagit upph& ouml;rt.
• Vi har tidigare delat på kostnaderna för Norden - USA förbindelsen mellan Nordunet och National Science Foundation (NSF). Delningen har inte varit på 50 - 50 basis utan mer än halva kostnaden har legat p å Nordunet. Situationen har försämrats avsevärt genom att NSF har meddelat att den avser att upphöra med delfinansieringen från och med oktober 1997. Då kommer hela kostnaden att behöva betalas av Nordunet.
< /P>

Sammanfattningsvis behöver vi regelbundet öka kapaciteten på Atlantförbindelsen, vår dyraste förbindelse, där "normala" prissänkningar har upphört och vi måste överg&ar ing; till att finansiera hela kostnaden.

På den positiva sidan finner man den starka vidareutveckling som nätverken har. Nya tjänster införs och kommer att utformas och realiseras. Exempelvis kommer nätverken att fylla en central uppgift när det gäller distansutbildning. Datorstödd gruppsamverkan kommer att verka distansöverbryggande och göra det möjligt att ha grupperingar som arbetar på avstånd. Detta är viktiga tillämpningar i ett sådant omr åde som Norden med stora, glest befolkade områden och där det finns en politisk vilja att även glesbygden skall ha fullödiga levnadsvillkor.

Självklart måste Nordunet också arbeta vidare på sin tekniska bas. Det är ju den och detta kunnande som har varit basen för alla framgångarna hittills.

I USA håller man just nu på att försöka starta upp en ny generation av nätverk, Internet 2. Det är ett försök att göra ett kvantumsprång och återta dominansen beträffande I nternet-teknik och tillgänglig nätkapacitet. På nordisk basis bör vi delta i denna tekniska utveckling och agera så att vi är, eller är redo för att bli, ett Internet 2 i vårt område. Vi behöver i nte göra det kvantumsprång beträffande tillgänglig kapacitet som USA behöver eftersom vi på det området faktiskt ligger före. De kunskaper och de erfarenheter vi samlar kommer genast andra nätverk i Norden t ill del. Det gör Norden attraktivare och konkurrenskraftigare. Låt oss kalla detta vidareutvecklade Nordunet för Nordunet2.

Internet 2 har två väsentliga delområden. Det ena är avancerade tillämpningar inom fyra huvudområden som på engelska anges som:

• LearningWare and the Instructional Management System
• Digital Libraries and Information Access and Distribution
• Tele-Immersion
• The Virtual Laboratory: An Application Environment for Computational Science and Engineering.

Det andra är pilotdatanät med de nya tjänster och den kapacitetsnivå som kommer att behövas. Det gäller exempelvis möjligheter att kunna beställa och reservera och få viss kapacitet mellan ett antal parter för att fullgoda videokonferenser skall vara möjliga. Det gäller också att kunna begränsa variationerna i fördröjningarna som vi får över nätverk. Det gäller också mer handgri pliga saker som att introducera nästa generation av IP-protokollet, IP version 6.

Det finns ett antal skäl för att man bör vidta åtgärder från Nordisk ministerråd:

• Ett skäl är att bibehålla Nordens framstående ställning inom det akademiska nätverksområdet. Det ger fördelar inte enbart för forskning och utbildning utan också för lä ndernas kommersiella nätorganisationer, underlag för industri såväl inom kommunikationsområdet som inom avancerade programvarusystem.
• Skäl nr två är att många utvecklingsprojekt i Norden, såväl akademiska som industriellt/kommersiella bygger på nära samarbete med andra länder, i synnerhet USA med "Silicon Valle y" i Kalifornien och Bostonområdet som exempel. Med Internet 2 kommer utvecklingen att göra väsentliga framsteg. Utan tillgång till motsvarande resurser i Norden kommer nordiska samarbetspartner att vara mindre attraktiva.
< /P>
• Skäl nr tre är att behålla och stärka det ganska unikt framgångsrika nordiska samarbetet. Vi lyckas samarbeta och uppträder utåt med stor tyngd med hela Norden som bas.
• Skäl nr fyra är att ge det tekniska underlaget för forskning och utveckling inom datakommunikation och applikationer.

Låt oss börja med områden där vi inte ser orsak till att åtgärder vidtas. Från Nordunets sida ser vi inget skäl till att föreslå förändringar i organisationen av de nationella nätverken. Vi har länge kunnat arbeta med dessa organisationer i den form de har. Skulle det nationellt ses skäl att förändra den egna organisationen så kommer det säkert inte att v&arin g;lla problem på Nordunet nivå.

Sättet att finansiera Nordunets drift genom avgifter från de nationella nätverken och med en enkel schabloniserad kostnadsfördelning anser vi inte bör ändras. Det är en lösning som säkerst&a uml;ller den intima kontakten mellan de nationella näten och Nordunet och den direkta styrningen. Det ger också en långsiktig lösning som projektanslag aldrig kan ge.

Det finns ett antal områden där åtgärder behöver vidtas:

Kostnadstäckning av de snabbt ökande kostnaderna för framtiden är ett sådant. Eftersom Nordunets ökade kostnader kommer att överföras till de nationella näten är det viktigt att vi f&ar ing;r stöd från Nordiska ministerrådets nivå till att det på nationell nivå ställs nödvändiga medel till förfogande.

En stor kostnadspost för Nordunet är kostnaderna för länken över Atlanten. Den är av yttersta betydelse för oss men samtidigt förefaller det inte rättvist att vi i framtiden skall behöva betala hela kostnaden för länken medan våra amerikanska vänner utan att bidra till kostnaderna ändå kan utnyttja den. Vi kommer från Nordunets håll att göra kraftfulla ansträngningar för att &oum l;vertyga representanter från USA om att en delad, gemensam finansiering är lämplig och rättvis, men vi är inte övertygade om att vi kommer att lyckas. Vi vill att, ifall vi misslyckas, det finns en beredskap bland de nordis ka regeringarna till att om så bedöms lämpligt eskalera diskussionerna till diplomatisk nivå. Vi är naturligtvis beredda att i sådana diskussioner bidra med nödvändig teknisk kompetens.

Vidareutvecklingen av Nordunet är mycket viktig och här passar projektmedel från Nordisk ministerråd in på ett förträffligt sätt. Det finns en naturlig uppdelning mellan områden som passa r för nationella insatser och områden där nordisk samverkan är lämplig. Nordiska projekt utnyttjar den begränsade, mycket kvalificerade kompetens vi har i Norden. Vi utnyttjar den på allra bästa sätt genom at t driva projekten gemensamt. Det är en av de positiva erfarenheterna från det tidigare Nordunet-programmet. Resultat som kommer fram kan sedan alla utnyttja. Detta gäller projekt för kunskapsinsamling och strategi- och taktikval, det gäller projekt inom nättjänsteområdet, etc. Ombyggnad av de nationella näten så att de har tillräcklig kapacitet sker däremot lämpligen på nationell nivå.

Därför föreslår vi projekt på nordisk nivå som kommer att kunna utföras såväl vid universitet/högskolor som vid företag och andra organisationer. Projektbehov finns inom bland a nnat följande områden:

• Internet 2 området kräver kunskapsuppbyggnad, taktik och strategival, förhandlingar med parterna i USA osv. Detta sker lämpligen på nordisk nivå och Nordunet är rimligen rätt fö rhandlingspart.
• Nya tjänster behöver introduceras. Viktiga sådana är tjänster och tillämpningar för distribuerat datorstött samarbete, distribuerad tillgång till samhällsinformation etc.

• Distribuerad utbildning och lärande är av stor betydelse. Det är i realiteten nästan det enda sättet att kunna realisera begreppet livslångt lärande.
• Telemedicin är ett tillämpningsområde som har blivit allt mera betydelsefullt eftersom specialister inom medicin blir allt mer specialister på allt mindre områden och därför kommer de att förekomma glest. Såväl telemedicin som de två tidigare allmännare punkten om distribuerade tjänster och utbildning är av avgörande betydelse om samhället i framtiden skall kunna ge fullgoda samhällstj&a uml;nster även för dem som bor på landsbygden och kanske i ren glesbygd.
• Definierbar och beställningsbar kvalitet på nättjänsterna brukar betecknas med ‘Quality of Service’ (QoS). Det kommer att efterfrågas i framtiden och Internet 2 kommer att försöka realiser a delar av detta. När vi behärskar detta kan resultaten direkt börja användas i de kommersiella näten.
• Säkerhetsfrågor har blivit mycket väsentliga nu när Internet används i allt fler centrala företagstillämpningar och tillämpningar av central betydelse för samhället. Vi m&ari ng;ste ha teknik som ger tillräcklig säkerhet. Sekretessbelagd information skall inte kunna röjas eller förvanskas.
• Internet har varit extremt framgångsrikt och expanderat på ett sätt som troligen aldrig förekommit tidigare i ett tekniskt sammanhang. Vi måste därför byta till en ny generation av det ba sala Internetprotokollet, till IP version 6.
• Ekonomisering av trafik. De nya tjänsterna som videokonferenser, distansutbildning etc skulle dra nytta av att trafik skickas gemensamt på vissa länkar för att sedan splittras för att gå till n ya fördelningspunkter eller slutgiltiga mottagare. Här måste vi arbeta på en slutgiltigare lösning än vi har idag då det skulle kunna något dämpa behovet av kapacitetsutbyggnader.
• Nätverksdrift och övervakning lämnar en hel del övrigt att önska. Vi måste förbättra vår förmåga att styra och övervaka våra nät.
• Nätverkstrafikens utseende känner vi idag till alldeles för lite. Vi måste skaffa mer kunskap så att vi får bättre förmåga att utforma och dimensionera våra nät s&ar ing; att inte exempelvis kostnaderna i onödan hålls för höga.

Detta är exempel på projekt som behöver genomföras och som skulle kunna genomföras med hjälp av finansiering på nordisk nivå. Vi föreslår därför att Nordisk ministerrå ;d ställer 30 MDKK till förfogande under en treårsperiod för att genomföra projekt som beskrivits ovan eller som en ledningsfunktion bedömer vara mer prioriterade och att planering sker för ytterligare en treårspe riod med verksamhet av samma omfattning.

Ledningsfunktionen föreslår vi skulle få formen av en styrelse som har visst överlapp med NORDUnet A/S styrelse men som också innehåller personer med mer forskningsinrikting och mer applikationsinriktin g än vad NORDUnet A/S styrelse besitter.

- - - - - - - -

Ledamöter i arbetsgruppen har varit:

Rolf Nordhagen, Universitetet i Oslo

Markus Sadeniemi, FUNET

William Scharling, Utbildningsdepartementet, Danmark

Sven Tafvelin, Chalmers tekniska högskola

Peter Villemoes, Nordunet A/S

På arbetsgruppens vägnar

Göteborg 1997-04-17

Sven Tafvelin

professor

Institutionen för datorteknik

Chalmers tekniska högskola

S-412 96 Göteborg

Telefon: +46 31 772 17 06

Fax: +46 31 772 36 63